torsdag 27 juni 2013

Tänktvärt

Efter min andra tur till ATA i veckan besökte jag en bokhandel och fann där något mycket intressant. Det är en skrift om ca 300 sidor av Johan Frostegård, professor i medicin vid Karolinska Institutet och med diverse akademiska bakgrunder bland annat i ekonomi, som heter "Nästan allt om människan. Evolutionen, generna, moralen och (lite till) mycket mer. 
Hur mycket man än studerar människans evolution och allt runt omkring och hur ofta än samma exempel används i litteratur kring ämnet finns det alltid nya sätt att se, vända och diskutera resonemangen. Författaren förmedlar sitt sätt mycket bra med vissa humoristiska infall. En sak som särskilt talar till mig i boken är att Johan Frostegård återkommande trycker på hur viktigt det är att stötta enskilda och mindre grupper av forskare. Ett exempel på detta är i början på boken där han diskuterar Darwin och Wallace´s chanser inom forskningsfältet i dagens forskarklimat. De hade ingen utav dem en akademisk examen inom det område de skulle bli så betydande och de sökte aldrig anslag för att kunna bedriva sin forskning. Deras chanser idag skulle dock kunna ses som relativt små men detta beror nog inte främst på deras utbildning tror författaren; "Min tro är att det snarare är graden av självständighet som gör dem otidsenliga. En lärdom kanske kan vara att om vi vill ha omstörtande vetenskap, bör vi satsa mer på enskilda individer och forskargrupper än vi gör idag, och därmed mindre på stora forskningskonsortier, centers of excellence. Centralstyrda jättelika forskningsstrukturer riskerar att styra forskningen så att den i alltför hög grad följer gängse trender och fördomar" s.35. 

Det är i ett oerhört tufft klimat med en stor osäkerhet och konkurrens med andra enskilda samt stora forskningsapparater den enskilde forskaren befinner sig idag. Många gånger är det snarare genom ren passion för ämnet och inte anslagen som gör att den enskilda forskaren orkar och har möjligheten att fortsätta. Det finns en stor fara i att rent ekonomiska och sociala intressen får stå vid rodret när det gäller forskning, såväl inom naturvetenskapliga som humanistiska områden och allt däremellan.  Mycket tänkvärt i vår tid av "upplysthet". 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar